escribir

Ett slut och en början

… nu var de äntligen fria, efter många års kämpande var de fria. En period av mörker ljusnade och han visste att aldrig skulle han låta mörkret komma igen.

Slut

Samantha stirrade på texten, orden som tvärt tog slut. Hundratals sidor och tusentals ord hade hon läst och att historien bara kunde ta slut sådär… Sorgset lade hon ihop boken. Minnesfragment ifrån handlingen spelades upp som en film, en bleknande snabbrepris. De spännande partierna var som stillbilder, sedan började de röra sig och försvann ur hennes minne. Samantha drog en skälvande suck. Under 3 dagar hade hon totalt slukat boken på 782 sidor, och nu var det bara… Slut. Definitivt slut. Det kliade i hennes sinne, åh, hon ville läsa mer, ville inte att det skulle vara slut. Hon hade varit en betraktare, en av bokens eget folk. När boken tog slut raserades hela hennes låtsasvärld. Samantha älskade att förlora sig in i böcker, bli ett med dem och aldrig behöva möta världen som hela tiden fanns bakom bokens barriärer. Varför kunde det inte få pågå för evigt? Hon gäspade stort. Egentligen ville hon sova, och inte läsa mer på många dagar. Ögonen värkte av trötthet, klockan på nattduksbordet var slagen halv 2. Inte konstigt att hon kände sig så matt. Tiden gick fort när hon läste.

Trött lade hon sig ner i sängen och släckte lampan. Rummet låg i fullständigt mörker, det enda som syntes i rummet var klockradions display. Samantha stirrade upp i det svarta taket.

Kanske ska jag ta och skriva en färdig saga, en så lång att jag inte behöver oroa mig för att den tar slut.

Tanken på en oändlig berättelse lugnade Samantha. Trött och utmattad somnade hon den natten.

Några dagar senare, en mulen sommardag, satte sig Samantha vid datorn. I början gick det segt, orden kom inte av sig själva. Det var som att starta upp en gammal bil; en massa hostande och rosslande, sedan efter några långa sekunder valde bilen att vakna till liv igen, men inte utan problem.

En dikt hade tagit form på skärmen;

En värld bortom vår, ett land som ingen av oss sett

En spegelbild av oss, de som vi velat vara och aldrig kommer att bli

Vår värld, så främmande och kall. Dess magiska hjärta som stannat för längesen.

Båda världar helt olika varandra, men ändå delar de samma rädsla, samma glädje, samma lycka, samma hat.

Likaså är de också sorgsna, ty världen är i kaos.

Likaså är vi sorgsna, ty världen har för alltid förändrat sitt öde.

Dikten tog emot direkt.

Ingen bra början, tänkte Samantha och suckade. Men den kan nog bli bättre med tiden.

Att börja skriva på kommando var hon bra på, det svåra var att skriva länge utan att tröttna. Samantha hade många halvfärdiga noveller, hon kom till mitten sedan tog det bara stopp.

Den här gången ska jag lyckas.